Kapitel 69	Paper 69
Människans första institutioner	Primitive Human Institutions
69:0.1 (772.1) EMOTIONELLT överträffar människan sina djurförfäder i sin förmåga att uppskatta humor, konst och religion. Samhälleligt visar människan sin överlägsenhet däri att hon förfärdigar verktyg, ägnar sig åt att kommunicera och bygger upp institutioner.	69:0.1 (772.1) EMOTIONALLY, man transcends his animal ancestors in his ability to appreciate humor, art, and religion. Socially, man exhibits his superiority in that he is a toolmaker, a communicator, and an institution builder.
69:0.2 (772.2) När människorna länge samlas i grupper i samhället leder sådana sammanslutningar alltid till att det skapas vissa verksamhetstrender som kulminerar i institutionalisering. De flesta av människans institutioner har visat sig vara arbetsbesparande, samtidigt som de i viss mån har bidragit till att höja gruppens trygghet.	69:0.2 (772.2) When human beings long maintain social groups, such aggregations always result in the creation of certain activity trends which culminate in institutionalization. Most of man’s institutions have proved to be laborsaving while at the same time contributing something to the enhancement of group security.
69:0.3 (772.3) Den civiliserade människan är mycket stolt över karaktären, stabiliteten och kontinuiteten i sina etablerade institutioner, men alla människans institutioner är endast de samlade sedvänjorna från det förgångna, så som de har bevarats av tabun och beklätts med värdighet av religionen. Sådana arv blir traditioner, och traditionerna omvandlas till slut till konventioner.	69:0.3 (772.3) Civilized man takes great pride in the character, stability, and continuity of his established institutions, but all human institutions are merely the accumulated mores of the past as they have been conserved by taboos and dignified by religion. Such legacies become traditions, and traditions ultimately metamorphose into conventions.
1. Människans grundläggande institutioner ^top	1. Basic Human Institutions ^top
69:1.1 (772.4) Alla människans institutioner tjänar något samhälleligt behov, tidigare eller nuvarande, trots att en överutveckling av dem ofelbart minskar individens betydelse genom att personligheten kommer i skuggan och initiativkraften avtar. Människan borde behärska sina institutioner hellre än att låta sig domineras av dessa skapelser av den framåtskridande civilisationen.	69:1.1 (772.4) All human institutions minister to some social need, past or present, notwithstanding that their overdevelopment unfailingly detracts from the worth-whileness of the individual in that personality is overshadowed and initiative is diminished. Man should control his institutions rather than permit himself to be dominated by these creations of advancing civilization.
69:1.2 (772.5) Människans institutioner hör till någon av tre allmänna klasser:	69:1.2 (772.5) Human institutions are of three general classes:
69:1.3 (772.6) 1. Institutionerna för uppehället. Dessa institutioner omfattar de verksamheter som växer fram av hungern efter föda och de därmed sammanhängande självbevarelseinstinkterna. Dessa institutioner inkluderar produktionsverksamhet, egendom, erövringskrig och samhällets hela regleringsmekanism. Förr eller senare sörjer den instinktiva rädslan för att dessa fortlevnadens institutioner etableras med hjälp av tabun, konventioner och religiösa sanktioner. Rädsla, okunskap och vidskepelse har spelat en framträdande roll för den tidiga uppkomsten och senare utvecklingen av alla människans institutioner.	69:1.3 (772.6) 1. The institutions of self-maintenance. These institutions embrace those practices growing out of food hunger and its associated instincts of self-preservation. They include industry, property, war for gain, and all the regulative machinery of society. Sooner or later the fear instinct fosters the establishment of these institutions of survival by means of taboo, convention, and religious sanction. But fear, ignorance, and superstition have played a prominent part in the early origin and subsequent development of all human institutions.
69:1.4 (772.7) 2. Institutionerna för fortplantningen. Dessa är de samhälleliga etablissemang som växer fram av hungern efter sex, modersinstinkten och de högre ömma känslorna hos människosläkterna. De innefattar de samhälleliga säkerhetsåtgärderna för hemmet, skolan, familjelivet, utbildningen, etiken och religionen. De inkluderar giftermålsseder, försvarskrig och byggande av hus och hem.	69:1.4 (772.7) 2. The institutions of self-perpetuation. These are the establishments of society growing out of sex hunger, maternal instinct, and the higher tender emotions of the races. They embrace the social safeguards of the home and the school, of family life, education, ethics, and religion. They include marriage customs, war for defense, and home building.
69:1.5 (772.8) 3. Institutionerna för njutning och välbefinnande. Dessa är de seder och bruk som växer fram av böjelser för fåfänga och känslor av stolthet. De omfattar seder som gäller klädedräkt och personlig utsmyckning, umgängesseder, krig för ärans skull, dans, förströelse, tävlingar och andra faser av sensuell tillfredsställelse. Men civilisationen har aldrig utvecklat klart angivna institutioner enbart för njutning och välbefinnande.	69:1.5 (772.8) 3. The institutions of self-gratification. These are the practices growing out of vanity proclivities and pride emotions; and they embrace customs in dress and personal adornment, social usages, war for glory, dancing, amusement, games, and other phases of sensual gratification. But civilization has never evolved distinctive institutions of self-gratification.
69:1.6 (773.1) Dessa tre grupper av seder och bruk i samhället är intimt sammanflätade och i detalj beroende av varandra. På Urantia bildar de en invecklad organisation som fungerar som en enda mekanism i samhället.	69:1.6 (773.1) These three groups of social practices are intimately interrelated and minutely interdependent the one upon the other. On Urantia they represent a complex organization which functions as a single social mechanism.
2. Produktionsekonomins gryning ^top	2. The Dawn of Industry ^top
69:2.1 (773.2) En primitiv produktionsekonomi växte långsamt fram som en försäkring mot hungersnödens fasor. Tidigt under sin tillvaro började människan ta lärdom av vissa djur, som under tider av riklig tillgång lagrar föda för knappare tider.	69:2.1 (773.2) Primitive industry slowly grew up as an insurance against the terrors of famine. Early in his existence man began to draw lessons from some of the animals that, during a harvest of plenty, store up food against the days of scarcity.
69:2.2 (773.3) Innan den tidiga sparsamhetens och den primitiva produktionsverksamhetens tider fick sin början var armod och verkligt lidande den genomsnittliga stammens lott. Urmänniskorna var tvungna att tävla med hela djurvärlden om sin föda. Konkurrensgravitationen drar alltid ned människan mot vilddjurens nivå; fattigdomen är hennes naturliga och tyranniserande tillstånd. Rikedom är inte en naturens gåva; det är ett resultat av arbete, kunskap och organisering.	69:2.2 (773.3) Before the dawn of early frugality and primitive industry the lot of the average tribe was one of destitution and real suffering. Early man had to compete with the whole animal world for his food. Competition-gravity ever pulls man down toward the beast level; poverty is his natural and tyrannical estate. Wealth is not a natural gift; it results from labor, knowledge, and organization.
69:2.3 (773.4) Den primitiva människan insåg snabbt fördelarna av att sluta sig samman. Samgången ledde till organisering, och det första resultatet av organiseringen var arbetsfördelning med dess omedelbara inbesparing av arbete och material. Denna specialisering av arbetsinsatsen uppkom som en tvångsmässig anpassning — man följde minsta motståndets lag. De primitiva vildarna gjorde aldrig något verkligt arbete glatt och villigt. De fogade sig i det på grund av nödvändighetens tvång.	69:2.3 (773.4) Primitive man was not slow to recognize the advantages of association. Association led to organization, and the first result of organization was division of labor, with its immediate saving of time and materials. These specializations of labor arose by adaptation to pressure—pursuing the paths of lessened resistance. Primitive savages never did any real work cheerfully or willingly. With them conformity was due to the coercion of necessity.
69:2.4 (773.5) Den primitiva människan ogillade hårt arbete, och hon var inte villig att skynda på om inte allvarlig fara hotade. Tidselementet i arbetet, idén att utföra en given uppgift inom en viss tidsgräns, är enbart en modern föreställning. De forntida människorna hade aldrig bråttom. Det var de dubbla kraven från den intensiva kampen för tillvaron och den ständigt stigande levnadsstandarden som drev den tidiga människans av naturen inaktiva raser in på produktionsverksamhetens väg.	69:2.4 (773.5) Primitive man disliked hard work, and he would not hurry unless confronted by grave danger. The time element in labor, the idea of doing a given task within a certain time limit, is entirely a modern notion. The ancients were never rushed. It was the double demands of the intense struggle for existence and of the ever-advancing standards of living that drove the naturally inactive races of early man into avenues of industry.
69:2.5 (773.6) Arbetet, planerade strävanden, skiljer människan från djuren vilkas ansträngningar är till stor del instinktiva. Nödvändigheten att arbeta är människans främsta välsignelse. Medlemmarna av Prinsens stab arbetade alla; de gjorde mycket för att höja värdet av fysiskt arbete på Urantia. Adam var trädgårdsodlare; hebréernas Gud arbetade — han var alltings skapare och upprätthållare. Hebréerna var den första stam som högt värderade arbetsamheten; de var det första folket som förkunnade att ”den som inte arbetar, han skall heller inte äta”. Men många av världens religioner återgick till den forna sysslolöshetens ideal. Jupiter var en frossare, och Buddha blev en reflekterande anhängare av sysslolösheten.	69:2.5 (773.6) Labor, the efforts of design, distinguishes man from the beast, whose exertions are largely instinctive. The necessity for labor is man’s paramount blessing. The Prince’s staff all worked; they did much to ennoble physical labor on Urantia. Adam was a gardener; the God of the Hebrews labored—he was the creator and upholder of all things. The Hebrews were the first tribe to put a supreme premium on industry; they were the first people to decree that “he who does not work shall not eat.” But many of the religions of the world reverted to the early ideal of idleness. Jupiter was a reveler, and Buddha became a reflective devotee of leisure.
69:2.6 (773.7) Sangikstammarna var ganska arbetsamma när de inte bodde i tropikerna. Men det utkämpades en lång, lång kamp mellan de lata anhängarna av magi och arbetets apostlar — de som praktiserade framsynthet.	69:2.6 (773.7) The Sangik tribes were fairly industrious when residing away from the tropics. But there was a long, long struggle between the lazy devotees of magic and the apostles of work—those who exercised foresight.
69:2.7 (773.8) Människans första framsynthet inriktade sig på att ta hand om elden, vattnet och födan. Den primitiva människan var en medfödd spelare; hon ville alltid få någonting för ingenting, och alltför ofta under dessa tidiga tider ansågs den framgång som kom sig av tålmodigt arbete vara ett resultat av trollmedel. Magin var sen att ge vika för framsynthet, självförsakelse och arbetsamhet.	69:2.7 (773.8) The first human foresight was directed toward the preservation of fire, water, and food. But primitive man was a natural-born gambler; he always wanted to get something for nothing, and all too often during these early times the success which accrued from patient practice was attributed to charms. Magic was slow to give way before foresight, self-denial, and industry.
3. Arbetskraftens specialisering ^top	3. The Specialization of Labor ^top
69:3.1 (773.9) Arbetsfördelningen i det primitiva samhället bestämdes först av naturliga och sedan av samhälleliga omständigheter. Den första ordning enligt vilken arbetskraftens specialisering skedde var följande:	69:3.1 (773.9) The divisions of labor in primitive society were determined first by natural, and then by social, circumstances. The early order of specialization in labor was:
69:3.2 (774.1) 1. Specialisering enligt kön. Kvinnans arbete härstammar från den utväljande närvaron av barnet; av naturen älskar kvinnor spädbarn mer än vad män gör. På så sätt blev kvinnan en rutinarbetare medan mannen blev en jägare och kämpe som hade klart skilda perioder av arbete och vila.	69:3.2 (774.1) 1. Specialization based on sex. Woman’s work was derived from the selective presence of the child; women naturally love babies more than men do. Thus woman became the routine worker, while man became the hunter and fighter, engaging in accentuated periods of work and rest.
69:3.3 (774.2) Under alla tider har det funnits tabun som har hållit kvinnan hårt bunden till hennes eget område. Mannen har högst själviskt valt det angenämare arbetet och lämnat det mödosamma rutinarbetet åt kvinnan. Mannen har alltid skämts för att göra kvinnoarbete, men kvinnan har aldrig visat någon motvilja mot att göra mannens arbete. Det är dock sällsamt att notera att mannen och kvinnan alltid har arbetat tillsammans med att bygga och inreda sitt hem.	69:3.3 (774.2) All down through the ages the taboos have operated to keep woman strictly in her own field. Man has most selfishly chosen the more agreeable work, leaving the routine drudgery to woman. Man has always been ashamed to do woman’s work, but woman has never shown any reluctance to doing man’s work. But strange to record, both men and women have always worked together in building and furnishing the home.
69:3.4 (774.3) 2. Modifiering som följd av ålder och sjukdom. Dessa olikheter bestämde den följande uppdelningen av arbetet. Gamla män och krymplingar sattes tidigt till att göra verktyg och vapen. Senare anvisades de till att bygga bevattningsanordningar.	69:3.4 (774.3) 2. Modification consequent upon age and disease. These differences determined the next division of labor. The old men and cripples were early set to work making tools and weapons. They were later assigned to building irrigation works.
69:3.5 (774.4) 3. Differentiering baserad på religion. Medicinmännen var de första människorna som befriades från fysiskt slit och släp; de var pionjärer för de fria yrkesutövarnas klass. Smederna var en liten grupp som tävlade med medicinmännen som magiker. Deras skicklighet att arbeta med metaller gjorde människorna rädda för dem. Talet om ”vitsmeder” och ”svartsmeder” gav upphov till de forna trosföreställningarna om vit och svart magi. Denna tro blandades senare in i vidskepelsen om goda och onda spöken, goda och onda andar.	69:3.5 (774.4) 3. Differentiation based on religion. The medicine men were the first human beings to be exempted from physical toil; they were the pioneer professional class. The smiths were a small group who competed with the medicine men as magicians. Their skill in working with metals made the people afraid of them. The “white smiths” and the “black smiths” gave origin to the early beliefs in white and black magic. And this belief later became involved in the superstition of good and bad ghosts, good and bad spirits.
69:3.6 (774.5) Smederna var den första icke-religiösa gruppen som åtnjöt speciella privilegier. De hölls för neutrala vid krig, och denna extra fritid ledde till att de som klass blev det primitiva samhällets politiker. Som följd av grovt missbruk av dessa privilegier blev emellertid smederna allmänt hatade, och medicinmännen var inte sena att elda under hatet mot sina medtävlare. I denna första sammanstötning mellan vetenskap och religion vann religionen (vidskepelsen). Sedan smederna hade blivit utkörda från byarna upprätthöll de de första värdshusen, allmänna natthärbärgen i bosättningens utkanter.	69:3.6 (774.5) Smiths were the first nonreligious group to enjoy special privileges. They were regarded as neutrals during war, and this extra leisure led to their becoming, as a class, the politicians of primitive society. But through gross abuse of these privileges the smiths became universally hated, and the medicine men lost no time in fostering hatred for their competitors. In this first contest between science and religion, religion (superstition) won. After being driven out of the villages, the smiths maintained the first inns, public lodginghouses, on the outskirts of the settlements.
69:3.7 (774.6) 4. Herre och slav. Följande differentiering av arbetet växte fram av segrarens förhållande till den besegrade, och det innebar början till människans förslavande.	69:3.7 (774.6) 4. Master and slave. The next differentiation of labor grew out of the relations of the conqueror to the conquered, and that meant the beginning of human slavery.
69:3.8 (774.7) 5. Differentiering baserad på olika fysiska och mentala förmögenheter. Ytterligare uppdelning av arbetet gynnades av de inneboende olikheterna mellan människor; alla människor föds inte likvärdiga.	69:3.8 (774.7) 5. Differentiation based on diverse physical and mental endowments. Further divisions of labor were favored by the inherent differences in men; all human beings are not born equal.
69:3.9 (774.8) De första specialisterna inom produktionen var flintspjälkarna och stenhuggarna; därefter kom smederna. Senare utvecklades specialisering av grupper; hela familjer och klaner hängav sig åt vissa slag av arbeten. Uppkomsten av en av de tidigaste prästkasterna, förutom stammarnas medicinmän, kom sig av det vidskepliga upphöjandet av en familj av särskilt skickliga svärdtillverkare.	69:3.9 (774.8) The early specialists in industry were the flint flakers and stone masons; next came the smiths. Subsequently group specialization developed; whole families and clans dedicated themselves to certain sorts of labor. The origin of one of the earliest castes of priests, apart from the tribal medicine men, was due to the superstitious exaltation of a family of expert swordmakers.
69:3.10 (774.9) De första gruppspecialisterna inom produktionen var exportörerna av bergssalt och krukmakarna. Kvinnorna gjorde de osmyckade och männen de smyckade krukorna. Bland en del stammar var det kvinnorna som sydde och vävde, bland andra var det männen.	69:3.10 (774.9) The first group specialists in industry were rock salt exporters and potters. Women made the plain pottery and men the fancy. Among some tribes sewing and weaving were done by women, in others by the men.
69:3.11 (774.10) De första köpmännen vid bytet av varor var kvinnor; de användes som spioner och skötte handeln vid sidan om. Snart expanderade byteshandeln, och kvinnorna verkade som förmedlare — mellanhänder. Sedan kom köpmannaklassen som tog en kommission, vinst, för sina tjänster. Tillväxten av varuutbytet mellan grupper utvecklades till egentlig handel; och efter utbytet av varor kom utbytet av yrkesarbetare.	69:3.11 (774.10) The early traders were women; they were employed as spies, carrying on commerce as a side line. Presently trade expanded, the women acting as intermediaries—jobbers. Then came the merchant class, charging a commission, profit, for their services. Growth of group barter developed into commerce; and following the exchange of commodities came the exchange of skilled labor.
4. Varuutbytets första början ^top	4. The Beginnings of Trade ^top
69:4.1 (775.1) Alldeles så som giftermål enligt överenskommelse följde på kvinnorov, så följde byteshandel på plundringståg. Det fanns en lång period av piratverksamhet mellan de tidiga sederna med ett tyst byte av varor och den senare handeln med dess moderna utbytesmetoder.	69:4.1 (775.1) Just as marriage by contract followed marriage by capture, so trade by barter followed seizure by raids. But a long period of piracy intervened between the early practices of silent barter and the later trade by modern exchange methods.
69:4.2 (775.2) Den tidigaste byteshandeln bedrevs av beväpnade handelsmän som brukade lämna sina varor på en neutral plats. Kvinnorna höll de första marknaderna; de var de första köpmännen, vilket berodde på att de bar bördorna; männen var krigare. Mycket tidigt utvecklades försäljningsdisken, en mur som var tillräckligt bred för att hindra parterna från att nå varandra med vapen.	69:4.2 (775.2) The first barter was conducted by armed traders who would leave their goods on a neutral spot. Women held the first markets; they were the earliest traders, and this was because they were the burden bearers; the men were warriors. Very early the trading counter was developed, a wall wide enough to prevent the traders reaching each other with weapons.
69:4.3 (775.3) En fetisch användes för att hålla vakt över de varor som hade avlämnats för tyst byte. Sådana marknadsplatser var skyddade mot stöld; ingenting fördes bort utom genom byte eller köp; med en fetisch som vaktade var varorna alltid säkra. Forna tiders handelsmän var strikt ärliga inom sin egen stam men ansåg det vara helt på sin plats att lura avlägsna främlingar. Även de forna hebréerna hade en separat moralkod för sitt handlande med andra än judar.	69:4.3 (775.3) A fetish was used to stand guard over the deposits of goods for silent barter. Such market places were secure against theft; nothing would be removed except by barter or purchase; with a fetish on guard the goods were always safe. The early traders were scrupulously honest within their own tribes but regarded it as all right to cheat distant strangers. Even the early Hebrews recognized a separate code of ethics in their dealings with the gentiles.
69:4.4 (775.4) Under tidsålder efter annan fortsatte det tysta bytet av varor, innan människorna kunde mötas obeväpnade på den heliga marknadsplatsen. Dessa samma marknadstorg blev de första asylställena, och de var i en del länder senare kända som ”fristäder”. Varje flyende som nådde marknadsplatsen var säker och skyddad mot anfall.	69:4.4 (775.4) For ages silent barter continued before men would meet, unarmed, on the sacred market place. These same market squares became the first places of sanctuary and in some countries were later known as “cities of refuge.” Any fugitive reaching the market place was safe and secure against attack.
69:4.5 (775.5) De första vikterna var sädeskorn av vete och andra sädesslag. Det första betalningsmedlet var en fisk eller en get. Senare blev kon en bytesenhet.	69:4.5 (775.5) The first weights were grains of wheat and other cereals. The first medium of exchange was a fish or a goat. Later the cow became a unit of barter.
69:4.6 (775.6) Den moderna skriften fick sin början i de första handelsanteckningarna; människans första litterära verk var ett affärsfrämjande dokument, en reklam för salt. Många av de tidigaste krigen utkämpades om naturrikedomar såsom flintsten, salt och metaller. Det första formella avtalet mellan olika stammar gällde en saltförekomst som gjordes tillgänglig för flera stammar. Dessa avtalplatser gav möjlighet till vänskapligt och fredligt utbyte av idéer och umgänge mellan olika stammar.	69:4.6 (775.6) Modern writing originated in the early trade records; the first literature of man was a trade-promotion document, a salt advertisement. Many of the earlier wars were fought over natural deposits, such as flint, salt, and metals. The first formal tribal treaty concerned the intertribalizing of a salt deposit. These treaty spots afforded opportunity for friendly and peaceful interchange of ideas and the intermingling of various tribes.
69:4.7 (775.7) Skriften utvecklades genom stadierna för ”budkavel”, rep med knutar, bildskrift, hieroglyfer och vampumbälten till de tidigaste symbolalfabetena. Överförandet av meddelanden utvecklades från den primitiva röksignalen vidare genom löpare, ryttare, järnvägar och flygplan till telegraf, telefon och trådlös kommunikation.	69:4.7 (775.7) Writing progressed up through the stages of the “message stick,” knotted cords, picture writing, hieroglyphics, and wampum belts, to the early symbolic alphabets. Message sending evolved from the primitive smoke signal up through runners, animal riders, railroads, and airplanes, as well as telegraph, telephone, and wireless communication.
69:4.8 (775.8) Nya idéer och bättre metoder förmedlades överallt till den bebodda världen av de forntida handelsmännen. Handel i förening med äventyr ledde till forskningsfärder och upptäckter. Alla dessa gav upphov till transportväsendet. Handeln har varit den stora civiliseraren genom att främja växelverkan mellan kulturerna.	69:4.8 (775.8) New ideas and better methods were carried around the inhabited world by the ancient traders. Commerce, linked with adventure, led to exploration and discovery. And all of these gave birth to transportation. Commerce has been the great civilizer through promoting the cross-fertilization of culture.
5. Kapitalets första början ^top	5. The Beginnings of Capital ^top
69:5.1 (775.9) Kapital är arbete som man har avstått från att använda i nuet till förmån för framtiden. Besparingar representerar en form av försäkring för att trygga uppehälle och fortlevnad. Upplagring av föda utvecklade självkontroll och skapade de första problemen mellan kapital och arbete. Om den människa som hade föda kunde skydda den från rövare hade hon en klar fördel framför den människa som inte hade någon föda.	69:5.1 (775.9) Capital is labor applied as a renunciation of the present in favor of the future. Savings represent a form of maintenance and survival insurance. Food hoarding developed self-control and created the first problems of capital and labor. The man who had food, provided he could protect it from robbers, had a distinct advantage over the man who had no food.
69:5.2 (775.10) Den första bankiren var en av stammens dristiga män. Han höll gruppens skatter deponerade hos sig, och hela klanen brukade försvara hans hydda i händelse av anfall. Sålunda ledde samlandet av enskilt ägt kapital och förmögenhet som ägdes av en hel grupp omedelbart till en militär organisation. Till en början var sådana försiktighetsmått avsedda att skydda egendom mot räder utifrån, men senare blev det sed att hålla den militära organisationen vältränad genom att företa räder mot grannstammarnas egendom och rikedomar.	69:5.2 (775.10) The early banker was the valorous man of the tribe. He held the group treasures on deposit, while the entire clan would defend his hut in event of attack. Thus the accumulation of individual capital and group wealth immediately led to military organization. At first such precautions were designed to defend property against foreign raiders, but later on it became the custom to keep the military organization in practice by inaugurating raids on the property and wealth of neighboring tribes.
69:5.3 (776.1) De grundbehov som ledde till samlandet av kapital var:	69:5.3 (776.1) The basic urges which led to the accumulation of capital were:
69:5.4 (776.2) 1. Hunger — i förening med framsynthet. Sparandet och förvarandet av föda betydde makt och komfort för dem som var tillräckligt framsynta för att på detta sätt trygga framtida behov. Ett lager av föda var en bra försäkring mot hungersnöd och svåra olyckor. Alla de primitiva sedvänjorna var i själva verket avsedda att hjälpa människan att underordna nuet till förmån för framtiden.	69:5.4 (776.2) 1. Hunger—associated with foresight. Food saving and preservation meant power and comfort for those who possessed sufficient foresight thus to provide for future needs. Food storage was adequate insurance against famine and disaster. And the entire body of primitive mores was really designed to help man subordinate the present to the future.
69:5.5 (776.3) 2. Kärlek till familjen — önskan att trygga deras behov. Kapitalet representerar ett sparande av egendom, trots trycket från dagens behov, i syfte att trygga de krav som framtiden ställer. En del av detta framtida behov kan tänkas beröra ens efterkommande.	69:5.5 (776.3) 2. Love of family—desire to provide for their wants. Capital represents the saving of property in spite of the pressure of the wants of today in order to insure against the demands of the future. A part of this future need may have to do with one’s posterity.
69:5.6 (776.4) 3. Fåfänga — önskan att visa upp den egendom man har samlat. Klädesplagg utöver det vanliga var ett av de första kännetecknen på utmärkelse. Samlarfåfängan tilltalade tidigt människans stolthet.	69:5.6 (776.4) 3. Vanity—longing to display one’s property accumulations. Extra clothing was one of the first badges of distinction. Collection vanity early appealed to the pride of man.
69:5.7 (776.5) 4. Position — ivern att köpa sig samhällelig och politisk prestige. Det uppkom tidigt en kommersialiserad överklass, till vilken tillträde berodde på att man utförde någon speciell tjänst för kungligheterna, eller öppet beviljades tillträde mot betalning i pengar.	69:5.7 (776.5) 4. Position—eagerness to buy social and political prestige. There early sprang up a commercialized nobility, admission to which depended on the performance of some special service to royalty or was granted frankly for the payment of money.
69:5.8 (776.6) 5. Makt — begäret att vara herre över andra. Att låna ut förmögenhet praktiserades som ett sätt till förslavande, då låneräntan var hundra procent per år under dessa forna tider. Utlånarna gjorde sig till kungar genom att skapa en stående armé av gäldenärer. Gäldslavar hörde till det tidigaste slaget av egendom som samlades, och i forna tider sträckte sig gäldslaveriet rentav till bestämmandet över kroppen efter döden.	69:5.8 (776.6) 5. Power—the craving to be master. Treasure lending was carried on as a means of enslavement, one hundred per cent a year being the loan rate of these ancient times. The moneylenders made themselves kings by creating a standing army of debtors. Bond servants were among the earliest form of property to be accumulated, and in olden days debt slavery extended even to the control of the body after death.
69:5.9 (776.7) 6. Fruktan för de avlidnas andar — skyddsavgifter åt prästerna. Människorna började tidigt ge dödsgåvor åt prästerna i avsikt att deras egendom skulle användas för att underlätta deras färd genom nästa liv. Prästerskapet blev sålunda mycket rikt; de var de främsta bland forntidens kapitalister.	69:5.9 (776.7) 6. Fear of the ghosts of the dead—priest fees for protection. Men early began to give death presents to the priests with a view to having their property used to facilitate their progress through the next life. The priesthoods thus became very rich; they were chief among ancient capitalists.
69:5.10 (776.8) 7. Sexualdriften — önskan att köpa en eller flera hustrur. Människans första form av byteshandel gällde kvinnor; den fanns långt före hästhandeln. Aldrig har handeln med sexualslavar fört samhället framåt. Ett sådant geschäft var och är en rasförnedring, ty på samma gång både hindrade den utvecklingen av familjelivet och förorenade den biologiska konstitutionen hos högrestående folk.	69:5.10 (776.8) 7. Sex urge—the desire to buy one or more wives. Man’s first form of trading was woman exchange; it long preceded horse trading. But never did the barter in sex slaves advance society; such traffic was and is a racial disgrace, for at one and the same time it hindered the development of family life and polluted the biologic fitness of superior peoples.
69:5.11 (776.9) 8. Talrika former av njutning. En del ville vinna rikedom för att den gav makt; andra slet för att samla egendom därför att den förde med sig bekvämlighet. De första tidernas människor (och en del senare tiders) tenderade att förslösa sina tillgångar på lyx. Rusdrycker och droger var fängslande för de primitiva släkterna.	69:5.11 (776.9) 8. Numerous forms of self-gratification. Some sought wealth because it conferred power; others toiled for property because it meant ease. Early man (and some later-day ones) tended to squander his resources on luxury. Intoxicants and drugs intrigued the primitive races.
69:5.12 (776.10) Då civilisationen utvecklades fick människorna nya incitament till sparande; i snabb takt lades nya behov till den ursprungliga hungern efter föda. Fattigdomen blev så avskydd att endast de rika ansågs fara direkt till himlen när de dog. Egendom började värderas så högt att en pretentiös festmåltid kunde lösa ens namn från en besudlande vanära.	69:5.12 (776.10) As civilization developed, men acquired new incentives for saving; new wants were rapidly added to the original food hunger. Poverty became so abhorred that only the rich were supposed to go direct to heaven when they died. Property became so highly valued that to give a pretentious feast would wipe a dishonor from one’s name.
69:5.13 (777.1) Samlade rikedomar blev tidigt ett tecken på en värderad ställning i samhället. Hos vissa stammar brukade enskilda individer samla tillgångar i åratal bara för att göra intryck genom att på någon högtidsdag bränna upp dem eller fritt ge dem till sina stamfränder. Detta gjorde dem till stormän. Även nutida folk frossar i att dela ut frikostigt med julklappar, medan rika människor förser stora välgörenhets- och lärdomsinstitutioner med rikliga donationsmedel. Människans förfaranden ändras, men hennes läggning förblir så gott som oförändrad.	69:5.13 (777.1) Accumulations of wealth early became the badge of social distinction. Individuals in certain tribes would accumulate property for years just to create an impression by burning it up on some holiday or by freely distributing it to fellow tribesmen. This made them great men. Even modern peoples revel in the lavish distribution of Christmas gifts, while rich men endow great institutions of philanthropy and learning. Man’s technique varies, but his disposition remains quite unchanged.
69:5.14 (777.2) I rättvisans namn bör det dock noteras att mången forntida rik man gav bort mycket av sin förmögenhet på grund av rädslan för att dödas av dem som traktade efter hans skatter. Det var vanligt att förmögna män offrade tjogtals slavar för att visa sitt förakt för rikedomen.	69:5.14 (777.2) But it is only fair to record that many an ancient rich man distributed much of his fortune because of the fear of being killed by those who coveted his treasures. Wealthy men commonly sacrificed scores of slaves to show disdain for wealth.
69:5.15 (777.3) Fastän kapitalet har tenderat att befria människan har det storligen komplicerat hennes samhälleliga och produktionsekonomiska organisation. Det missbruk av kapital som orättmätiga kapitalister gör sig skyldiga till kullkastar inte det faktum att det utgör grunden för det moderna industriella samhället. Tack vare kapital och uppfinningar åtnjuter den nuvarande generationen en högre grad av frihet än någon annan som tidigare har funnits på jorden. Detta noteras som ett faktum och inte som ett försvar för de många missbruk av kapital som tanklösa och själviska förvaltare har förorsakat.	69:5.15 (777.3) Though capital has tended to liberate man, it has greatly complicated his social and industrial organization. The abuse of capital by unfair capitalists does not destroy the fact that it is the basis of modern industrial society. Through capital and invention the present generation enjoys a higher degree of freedom than any that ever preceded it on earth. This is placed on record as a fact and not in justification of the many misuses of capital by thoughtless and selfish custodians.
6. Elden i förhållande till civilisationen ^top	6. Fire in Relation to Civilization ^top
69:6.1 (777.4) Det primitiva samhället med dess fyra verksamhetsgrenar — den produktionsekonomiska, den reglerande, den religiösa och den militära — uppkom genom medverkan av eld, djur, slavar och egendom.	69:6.1 (777.4) Primitive society with its four divisions—industrial, regulative, religious, and military—rose through the instrumentality of fire, animals, slaves, and property.
69:6.2 (777.5) Uppgörandet av eld skiljde i ett enda språng människan från djuren; det är människans grundläggande uppfinning eller upptäckt. Elden gjorde det möjligt för människan att vistas på marken under natten, då alla djur är rädda för elden. Elden uppmuntrade till sällskapligt umgänge om kvällarna; den skyddade inte bara mot köld och vilddjur utan användes också som säkerhet mot spöken. Till en början användes den mera för ljus än för värme. Många efterblivna stammar vägrar att sova om inte en låga brinner hela natten.	69:6.2 (777.5) Fire building, by a single bound, forever separated man from animal; it is the basic human invention, or discovery. Fire enabled man to stay on the ground at night as all animals are afraid of it. Fire encouraged eventide social intercourse; it not only protected against cold and wild beasts but was also employed as security against ghosts. It was at first used more for light than heat; many backward tribes refuse to sleep unless a flame burns all night.
69:6.3 (777.6) Elden var en stor civiliserare, och den gav människan den första möjligheten att vara altruistisk utan att förlora något, då hon kunde ge glödande kol åt en granne utan att själv bli fattigare. Elden i hushållet, som vaktades av modern eller äldsta dottern, var den första utbildaren då den fordrade uppmärksamhet och tillförlitlighet. Hemmet under de första tiderna var inte en byggnad utan familjen samlades runt elden, familjehärden. När en son grundade ett nytt hem tog han med sig en eldfackla från familjehärden.	69:6.3 (777.6) Fire was a great civilizer, providing man with his first means of being altruistic without loss by enabling him to give live coals to a neighbor without depriving himself. The household fire, which was attended by the mother or eldest daughter, was the first educator, requiring watchfulness and dependability. The early home was not a building but the family gathered about the fire, the family hearth. When a son founded a new home, he carried a firebrand from the family hearth.
69:6.4 (777.7) Fastän Andon, eldens upptäckare, undvek att behandla den som ett föremål för dyrkan, höll många av hans efterkommande lågan för att vara en fetisch eller ande. De gick miste om de sanitära fördelarna av elden emedan de inte ville bränna avfall. Den primitiva människan fruktade elden och försökte alltid hålla den på gott humör, därav utströendet av rökelse. Under inga omständigheter skulle de forntida människorna ha spottat i elden, inte heller skulle de någonsin ha gått mellan någon och en brinnande eld. Även de bitar av pyrit och flintsten som användes för att slå eld hölls heliga av de första tidernas människosläkte.	69:6.4 (777.7) Though Andon, the discoverer of fire, avoided treating it as an object of worship, many of his descendants regarded the flame as a fetish or as a spirit. They failed to reap the sanitary benefits of fire because they would not burn refuse. Primitive man feared fire and always sought to keep it in good humor, hence the sprinkling of incense. Under no circumstances would the ancients spit in a fire, nor would they ever pass between anyone and a burning fire. Even the iron pyrites and flints used in striking fire were held sacred by early mankind.
69:6.5 (777.8) Det var en synd att släcka en låga; om en hydda tog eld lät man den brinna. Eldarna i templen och de heliga rummen var heliga och tilläts aldrig att slockna, utom att det var sed att tända nya lågor en gång om året eller efter någon stor olycka. Kvinnor valdes till präster därför att de var väktare av hemmets eld.	69:6.5 (777.8) It was a sin to extinguish a flame; if a hut caught fire, it was allowed to burn. The fires of the temples and shrines were sacred and were never permitted to go out except that it was the custom to kindle new flames annually or after some calamity. Women were selected as priests because they were custodians of the home fires.
69:6.6 (778.1) De gamla myterna om hur elden kom ned från gudarna växte fram av iakttagelserna om eld som orsakades av blixten. Dessa uppfattningar om ett övernaturligt ursprung ledde direkt till dyrkan av elden, och elddyrkan ledde till seden att ”gå genom eld”, ett bruk som fortgick ända fram till Moses tid. Fortfarande består föreställningen om att gå genom elden efter döden. Eldmyten var ett starkt förenande band i forna tider, och den lever fortfarande kvar i parsernas symbolik.	69:6.6 (778.1) The early myths about how fire came down from the gods grew out of the observations of fire caused by lightning. These ideas of supernatural origin led directly to fire worship, and fire worship led to the custom of “passing through fire,” a practice carried on up to the times of Moses. And there still persists the idea of passing through fire after death. The fire myth was a great bond in early times and still persists in the symbolism of the Parsees.
69:6.7 (778.2) Elden ledde till kokkonst, och ”råätare” blev ett hånande uttryck. Kokandet av maten minskade åtgången av den livsenergi som behövdes för matsmältningen och lämnade så någon kraft kvar för den forna människans umgängeskultur, medan boskapsskötseln, då den minskade den ansträngning som behövdes för att skaffa föda, gav tid för samhällsaktiviteter.	69:6.7 (778.2) Fire led to cooking, and “raw eaters” became a term of derision. And cooking lessened the expenditure of vital energy necessary for the digestion of food and so left early man some strength for social culture, while animal husbandry, by reducing the effort necessary to secure food, provided time for social activities.
69:6.8 (778.3) Man bör komma ihåg att elden öppnade dörrarna till bearbetningen av metaller och ledde till den senare upptäckten av ångkraften och dagens användning av elektricitet.	69:6.8 (778.3) It should be remembered that fire opened the doors to metalwork and led to the subsequent discovery of steam power and the present-day uses of electricity.
7. Nyttjandet av djur ^top	7. The Utilization of Animals ^top
69:7.1 (778.4) Till en början var hela djurvärlden människans fiende; människorna var tvungna lära sig att söka skydd mot vilddjuren. Först åt människan endast upp djuren men lärde sig senare att tämja dem och få dem att tjäna människan.	69:7.1 (778.4) To start with, the entire animal world was man’s enemy; human beings had to learn to protect themselves from the beasts. First, man ate the animals but later learned to domesticate and make them serve him.
69:7.2 (778.5) Tämjandet av djur fick sin början slumpartat. Vilden brukade jaga hjordar i stort sett så som indianerna jagade bison. Genom att omringa hjorden fick de kontroll över djuren och kunde så döda dem efterhand som de behövdes till föda. Senare byggdes inhägnader och hela hjordar stängdes in i dem.	69:7.2 (778.5) The domestication of animals came about accidentally. The savage would hunt herds much as the American Indians hunted the bison. By surrounding the herd they could keep control of the animals, thus being able to kill them as they were required for food. Later, corrals were constructed, and entire herds would be captured.
69:7.3 (778.6) Det var lätt att tämja vissa djur, men likt elefanten var det många av dem som inte förökade sig i fångenskap. Ännu senare upptäckte man att vissa djur underkastade sig människans närvaro och att de förökade sig i fångenskap. Djurtämjandet främjades därmed av selektiv avel, en konst som har gått mycket framåt sedan tiden i Dalamatia.	69:7.3 (778.6) It was easy to tame some animals, but like the elephant, many of them would not reproduce in captivity. Still further on it was discovered that certain species of animals would submit to man’s presence, and that they would reproduce in captivity. The domestication of animals was thus promoted by selective breeding, an art which has made great progress since the days of Dalamatia.
69:7.4 (778.7) Hunden var det första djur som tämjdes, och den svåra uppgiften att tämja den började när en viss hund, som hade följt efter en jägare hela dagen, faktiskt sprang hem med honom. Under tidsåldrar användes hundar till föda, för jakt, transport och som sällskap. Till en början ylade hundarna, men senare lärde de sig att skälla. Hundens fina luktsinne ledde till uppfattningen att den kunde se andar, och så uppstod kulterna kring hunden som fetisch. Vakthundar gjorde det för första gången möjligt för hela klanen att sova om natten. Sedan blev det sed att använda vakthundar för att skydda hemmet mot andar såväl som mot materiella fiender. När hunden skällde var det en människa eller ett vilddjur som närmade sig, men när hunden ylade fanns det andar i närheten. Ännu idag tror mången fortfarande att hundens ylande om natten förebådar död.	69:7.4 (778.7) The dog was the first animal to be domesticated, and the difficult experience of taming it began when a certain dog, after following a hunter around all day, actually went home with him. For ages dogs were used for food, hunting, transportation, and companionship. At first dogs only howled, but later on they learned to bark. The dog’s keen sense of smell led to the notion it could see spirits, and thus arose the dog-fetish cults. The employment of watchdogs made it first possible for the whole clan to sleep at night. It then became the custom to employ watchdogs to protect the home against spirits as well as material enemies. When the dog barked, man or beast approached, but when the dog howled, spirits were near. Even now many still believe that a dog’s howling at night betokens death.
69:7.5 (778.8) När mannen var jägare var han tämligen vänlig mot kvinnan, men sedan tämjandet av djuren hade börjat, i förening med förvirringen efter Caligastia, behandlade många stammar sina kvinnor skamligt. De behandlade dem alltför mycket så som de behandlade sina djur. Mannens brutala behandling av kvinnan utgör ett av de mörkaste kapitlen i människans historia.	69:7.5 (778.8) When man was a hunter, he was fairly kind to woman, but after the domestication of animals, coupled with the Caligastia confusion, many tribes shamefully treated their women. They treated them altogether too much as they treated their animals. Man’s brutal treatment of woman constitutes one of the darkest chapters of human history.
8. Slaveriet som en faktor i civilisationen ^top	8. Slavery as a Factor in Civilization ^top
69:8.1 (778.9) Den primitiva människan tvekade aldrig att förslava sina medmänniskor. Kvinnan var den första slaven, en familjeslav. Herdetidens man förslavade kvinnan som sin lägrestående sexualpartner. Detta slag av sexuellt slaveri växte direkt fram från mannens minskade beroende av kvinnan.	69:8.1 (778.9) Primitive man never hesitated to enslave his fellows. Woman was the first slave, a family slave. Pastoral man enslaved woman as his inferior sex partner. This sort of sex slavery grew directly out of man’s decreased dependence upon woman.
69:8.2 (779.1) För inte länge sedan var slaveriet ödet för de krigsfångar som vägrade att övergå till erövrarens religion. Under tidigare tider blev fångarna antingen uppätna, torterade till döds, satta att kämpa mot varandra, offrade åt andar eller förslavade. Slaveriet var ett stort framsteg från massaker och kannibalism.	69:8.2 (779.1) Not long ago enslavement was the lot of those military captives who refused to accept the conqueror’s religion. In earlier times captives were either eaten, tortured to death, set to fighting each other, sacrificed to spirits, or enslaved. Slavery was a great advancement over massacre and cannibalism.
69:8.3 (779.2) Förslavandet var ett steg framåt på vägen mot en barmhärtigare behandling av krigsfångar. Bakhållet vid Ai, med masslakten av män, kvinnor och barn med endast kungen sparad för att tillfredsställa erövrarens fåfänga, ger en trogen bild av det barbariska slaktande som praktiserades av till och med förment civiliserade folk. Överfallet på Og, kungen av Bashan, var lika brutalt och totalt. Hebréerna ”vigde åt förintelse” sina fiender och tog all deras egendom som krigsbyte. De satte alla städer att betala tribut med hot om att annars ”viga alla männen åt förintelse”. Men många samtidiga stammar, där stamegoismen var mindre, hade för länge sedan börjat praktisera upptagandet av högrestående krigsfångar i den egna stammen.	69:8.3 (779.2) Enslavement was a forward step in the merciful treatment of war captives. The ambush of Ai, with the wholesale slaughter of men, women, and children, only the king being saved to gratify the conqueror’s vanity, is a faithful picture of the barbaric slaughter practiced by even supposedly civilized peoples. The raid upon Og, the king of Bashan, was equally brutal and effective. The Hebrews “utterly destroyed” their enemies, taking all their property as spoils. They put all cities under tribute on pain of the “destruction of all males.” But many of the contemporary tribes, those having less tribal egotism, had long since begun to practice the adoption of superior captives.
69:8.4 (779.3) Jägaren, likt den röda människan i Amerika, tog inte slavar. Antingen upptog han sina fångar i stammen eller dödade dem. Slaveri var inte vanligt bland herdefolken, ty de hade föga behov av arbetskraft. Vid krig brukade herdefolken döda alla manliga fångar och ta endast kvinnor och barn som slavar. Moses lag innehöll särskilda anvisningar om hur dessa kvinnofångar kunde tas till hustrur. Om de var otillfredsställande kunde de köras iväg, men hebréerna hade inte tillåtelse att sälja sådana övergivna makar som slavar — det var åtminstone ett framsteg i civilisationen. Fastän hebréernas beteendenormer för samhället var grova stod de långt högre än normerna hos de omgivande stammarna.	69:8.4 (779.3) The hunter, like the American red man, did not enslave. He either adopted or killed his captives. Slavery was not prevalent among the pastoral peoples, for they needed few laborers. In war the herders made a practice of killing all men captives and taking as slaves only the women and children. The Mosaic code contained specific directions for making wives of these women captives. If not satisfactory, they could be sent away, but the Hebrews were not allowed to sell such rejected consorts as slaves—that was at least one advance in civilization. Though the social standards of the Hebrews were crude, they were far above those of the surrounding tribes.
69:8.5 (779.4) Boskapsägarna var de första kapitalisterna; deras hjordar representerade kapital, och de levde av räntan — den naturliga tillökningen. De var ovilliga att anförtro denna rikedom att skötas av vare sig slavar eller kvinnor. I ett senare skede tog de emellertid manliga krigsfångar och tvingade dem att odla jorden. Detta är ursprunget till livegenskapen — träldomen där människan är bunden vid torvan. Afrikanerna kunde lätt läras att odla jorden; därför kom de att bli den stora slavrasen.	69:8.5 (779.4) The herders were the first capitalists; their herds represented capital, and they lived on the interest—the natural increase. And they were disinclined to trust this wealth to the keeping of either slaves or women. But later on they took male prisoners and forced them to cultivate the soil. This is the early origin of serfdom—man attached to the land. The Africans could easily be taught to till the soil; hence they became the great slave race.
69:8.6 (779.5) Slaveriet var en ofrånkomlig länk i människans civilisationskedja. Det var den brygga över vilken samhället passerade från kaos och overksamhet till ordning och civiliserade aktiviteter; det tvingade efterblivna och lata folk att arbeta och sålunda förse sina överordnade med rikedom och fritid för framåtskridandet i deras samhälle.	69:8.6 (779.5) Slavery was an indispensable link in the chain of human civilization. It was the bridge over which society passed from chaos and indolence to order and civilized activities; it compelled backward and lazy peoples to work and thus provide wealth and leisure for the social advancement of their superiors.
69:8.7 (779.6) Slaveriinstitutionen tvingade människan att uppfinna en regleringsmekanism i det primitiva samhället; den gav upphov till en begynnande administration. Slaveriet kräver att en sträng ordning upprätthålls, och det praktiskt taget upphörde i Europa under medeltiden emedan feodalherrarna inte kunde ha kontroll över slavarna. De efterblivna stammarna i forna tider, likt infödingarna i Australien idag, hade aldrig slavar.	69:8.7 (779.6) The institution of slavery compelled man to invent the regulative mechanism of primitive society; it gave origin to the beginnings of government. Slavery demands strong regulation and during the European Middle Ages virtually disappeared because the feudal lords could not control the slaves. The backward tribes of ancient times, like the native Australians of today, never had slaves.
69:8.8 (779.7) Helt visst var slaveriet förtryckande, men det var i förtryckets skolor som människan lärde sig arbetsamhet. Till slut blev slavarna delaktiga av välsignelserna i det högrestående samhälle som de så ovilligt hade hjälpt till att skapa. Slaveriet skapar en organisation av kultur och framåtskridande i samhället men lömskt angriper snart samhället inifrån som det allvarligaste av alla nedbrytande samhällslidanden.	69:8.8 (779.7) True, slavery was oppressive, but it was in the schools of oppression that man learned industry. Eventually the slaves shared the blessings of a higher society which they had so unwillingly helped create. Slavery creates an organization of culture and social achievement but soon insidiously attacks society internally as the gravest of all destructive social maladies.
69:8.9 (779.8) De moderna mekaniska uppfinningarna gjorde slaven gammalmodig. Slaveriet försvinner, likt månggifte, därför att det inte lönar sig. Men det har alltid visat sig förödande att plötsligt frige stora mängder slavar; det blir mindre problem när de friges gradvis.	69:8.9 (779.8) Modern mechanical invention rendered the slave obsolete. Slavery, like polygamy, is passing because it does not pay. But it has always proved disastrous suddenly to liberate great numbers of slaves; less trouble ensues when they are gradually emancipated.
69:8.10 (780.1) Idag är människorna inte slavar i samhället, men tusentals människor låter sig bli skuldsatta slavar under ambition och ärelystnad. Ofrivilligt slaveri har gett vika för en ny och förbättrad form av modifierad industriell livegenskap.	69:8.10 (780.1) Today, men are not social slaves, but thousands allow ambition to enslave them to debt. Involuntary slavery has given way to a new and improved form of modified industrial servitude.
69:8.11 (780.2) Fastän samhällets ideal är universell frihet, borde sysslolöshet aldrig tolereras. Alla arbetsföra personer borde tvingas att utföra åtminstone så mycket arbete som behövs för deras eget uppehälle.	69:8.11 (780.2) While the ideal of society is universal freedom, idleness should never be tolerated. All able-bodied persons should be compelled to do at least a self-sustaining amount of work.
69:8.12 (780.3) Det moderna samhället gör en helomvändning. Slaveriet har nästan upphört; tamdjurens tid är också snart förbi. Civilisationen sträcker sig bakåt mot elden — den oorganiska världen — för sin energi. Människan höjde sig från barbariet med hjälp av eld, djur och slaveri; nu sträcker hon sig bakåt och överger hjälpen som slavar och djur kan ge, medan hon försöker komma över nya hemligheter och källor till rikedom och energi från naturelementens skattkammare.	69:8.12 (780.3) Modern society is in reverse. Slavery has nearly disappeared; domesticated animals are passing. Civilization is reaching back to fire—the inorganic world—for power. Man came up from savagery by way of fire, animals, and slavery; today he reaches back, discarding the help of slaves and the assistance of animals, while he seeks to wrest new secrets and sources of wealth and power from the elemental storehouse of nature.
9. Privategendom ^top	9. Private Property ^top
69:9.1 (780.4) Fastän nästan all egendom i det primitiva samhället var gemensam, var den primitiva människan inte någon anhängare av den nutida kommunismens läror. Kommunismen under dessa tidiga tider var inte endast en teori eller samhällsdoktrin; den var en enkel och praktisk automatisk anordning. Kommunismen förhindrade fattigdom och nöd; tiggeri och prostitution var nästan okända bland dessa forntida stammar.	69:9.1 (780.4) While primitive society was virtually communal, primitive man did not adhere to the modern doctrines of communism. The communism of these early times was not a mere theory or social doctrine; it was a simple and practical automatic adjustment. Communism prevented pauperism and want; begging and prostitution were almost unknown among these ancient tribes.
69:9.2 (780.5) Den primitiva kommunismen var inte speciellt ägnad att trycka ned människorna till samma nivå, inte heller premierade den medelmåttan, men då den lockade helt visst till inaktivitet och sysslolöshet undertryckte den arbetsamheten och kvävde ambitionen. Kommunismen var en nödvändig stödkonstruktion för det primitiva samhällets tillväxt, men den gav vika för utvecklingen av en högre samhällsordning därför att den gick emot fyra starka böjelser hos människan:	69:9.2 (780.5) Primitive communism did not especially level men down, nor did it exalt mediocrity, but it did put a premium on inactivity and idleness, and it did stifle industry and destroy ambition. Communism was indispensable scaffolding in the growth of primitive society, but it gave way to the evolution of a higher social order because it ran counter to four strong human proclivities:
69:9.3 (780.6) 1. Familjen. Människan har inte endast ett behov av att samla egendom; hon önskar också lämna sin förmögenhet i arv till sina efterkommande. Men i det tidiga kommunala samhället konsumerades en människas kapital vid hennes död antingen omedelbart eller fördelades inom gruppen. Det förekom inget arv i form av egendom — arvsskatten var hundra procent. De sedvänjor som senare utvecklades för kapitalansamling och egendomsarv var ett klart framsteg i samhället. Detta är sant trots de senare stora missförhållanden som åtföljde missbruk av kapitalet.	69:9.3 (780.6) 1. The family. Man not only craves to accumulate property; he desires to bequeath his capital goods to his progeny. But in early communal society a man’s capital was either immediately consumed or distributed among the group at his death. There was no inheritance of property—the inheritance tax was one hundred per cent. The later capital-accumulation and property-inheritance mores were a distinct social advance. And this is true notwithstanding the subsequent gross abuses attendant upon the misuse of capital.
69:9.4 (780.7) 2. Religiösa tendenser. Den primitiva människan ville också samla tillgångar som en grundplåt för att börja livet i nästa tillvaro. Detta motiv förklarar varför det så länge var sed att sätta en människas personliga tillhörigheter i graven med henne. Forna tiders människor trodde att endast de rika överlevde döden till en tämligen angenäm och värdig fortsättning. Den uppenbarade religionens lärare, i synnerhet de kristna lärarna, var de första som förkunnade att de fattiga kunde få del av frälsningen på samma villkor som de rika.	69:9.4 (780.7) 2. Religious tendencies. Primitive man also wanted to save up property as a nucleus for starting life in the next existence. This motive explains why it was so long the custom to bury a man’s personal belongings with him. The ancients believed that only the rich survived death with any immediate pleasure and dignity. The teachers of revealed religion, more especially the Christian teachers, were the first to proclaim that the poor could have salvation on equal terms with the rich.
69:9.5 (780.8) 3. Längtan efter fritid och frihet. Under de tidigare tiderna i samhällsutvecklingen var utportionerandet av den enskilda individens inkomster bland gruppens medlemmar praktiskt taget en form av slaveri; den arbetande blev en slav under den sysslolöse. Den självfördärvande svagheten i kommunismen låg däri, att det blev vanligt att den slösaktige levde på den sparsammes bekostnad. Även i modern tid förlitar de slösaktiga sig på att staten (sparsamma skattebetalare) skall ta hand om dem. De som inte har något kapital förväntar sig fortfarande att de som har skall ge dem deras bröd.	69:9.5 (780.8) 3. The desire for liberty and leisure. In the earlier days of social evolution the apportionment of individual earnings among the group was virtually a form of slavery; the worker was made slave to the idler. This was the suicidal weakness of communism: The improvident habitually lived off the thrifty. Even in modern times the improvident depend on the state (thrifty taxpayers) to take care of them. Those who have no capital still expect those who have to feed them.
69:9.6 (780.9) 4. Längtan efter trygghet och makt. Kommunismen bröts till slut sönder av framåtsträvande och framgångsrika individers svekfulla förfaranden. Dessa använde sig av olika omvägar i en strävan att undgå slaveriet under stammens oföretagsamma lättingar. Till en början var allt samlande av egendom hemligt; otryggheten i det primitiva samhället förhindrade ett utåt synligt samlande av kapital. Även senare var det mycket farligt att samla alltför mycket rikedomar; man kunde vara säker på att kungen skulle hitta på någon beskyllning för att få en rik mans egendom konfiskerad, och när en rik man dog fördröjdes begravningen tills familjen donerade en stor summa till det allmänna bästa eller till kungen — en arvsskatt.	69:9.6 (780.9) 4. The urge for security and power. Communism was finally destroyed by the deceptive practices of progressive and successful individuals who resorted to diverse subterfuges in an effort to escape enslavement to the shiftless idlers of their tribes. But at first all hoarding was secret; primitive insecurity prevented the outward accumulation of capital. And even at a later time it was most dangerous to amass too much wealth; the king would be sure to trump up some charge for confiscating a rich man’s property, and when a wealthy man died, the funeral was held up until the family donated a large sum to public welfare or to the king, an inheritance tax.
69:9.7 (781.1) Under de tidigaste tiderna var kvinnorna samhällets egendom, och modern dominerade familjen. De forna hövdingarna ägde allt land och var ägare till alla kvinnor; äktenskap fordrade stamhövdingens tillstånd. Då kommunismen försvann blev kvinnorna enskild egendom, och fadern tog så småningom kontroll över hemmet. Så fick hemmet sin uppkomst, och det förhärskande bruket av månggifte ersattes så småningom av engifte. (Månggifte är en kvarleva av kvinnoslaveriets element i äktenskapet. Engifte är det slaverifria idealet om en oförliknelig förening av en man och en kvinna i den nobla uppgiften att bilda ett hem, fostra efterkommande, skapa en gemensam kultur och utveckla sig själva.)	69:9.7 (781.1) In earliest times women were the property of the community, and the mother dominated the family. The early chiefs owned all the land and were proprietors of all the women; marriage required the consent of the tribal ruler. With the passing of communism, women were held individually, and the father gradually assumed domestic control. Thus the home had its beginning, and the prevailing polygamous customs were gradually displaced by monogamy. (Polygamy is the survival of the female-slavery element in marriage. Monogamy is the slave-free ideal of the matchless association of one man and one woman in the exquisite enterprise of home building, offspring rearing, mutual culture, and self-improvement.)
69:9.8 (781.2) Till en början var all egendom, inklusive verktyg och vapen, i stammens gemensamma ägo. Privategendomen bestod först av alla de tillhörigheter som man personligen hade rört vid. Om en främling drack ur en kopp var koppen därefter hans. Senare blev varje plats där blod hade utgjutits den sårade personens eller gruppens egendom.	69:9.8 (781.2) At first, all property, including tools and weapons, was the common possession of the tribe. Private property first consisted of all things personally touched. If a stranger drank from a cup, the cup was henceforth his. Next, any place where blood was shed became the property of the injured person or group.
69:9.9 (781.3) Privategendomen respekterades sålunda ursprungligen därför att den antogs vara laddad med någon del av ägarens personlighet. Ärligheten, när det gällde egendom, vilade tryggt på denna typ av vidskepelse; ingen polis behövdes för att vakta personliga tillhörigheter. Det förekom ingen stöld inom gruppen, fastän människorna inte drog sig för att lägga sig till med saker och ting från andra stammar. Förhållandet till egendomen upphörde inte med döden. Till en början brändes de personliga tillhörigheterna, sedan sattes de i graven med den döda, och senare ärvdes de av den återstående familjen eller av stammen.	69:9.9 (781.3) Private property was thus originally respected because it was supposed to be charged with some part of the owner’s personality. Property honesty rested safely on this type of superstition; no police were needed to guard personal belongings. There was no stealing within the group, though men did not hesitate to appropriate the goods of other tribes. Property relations did not end with death; early, personal effects were burned, then buried with the dead, and later, inherited by the surviving family or by the tribe.
69:9.10 (781.4) Smyckestypen av personliga föremål uppkom av bruket att bära amuletter. Fåfängan i förening med rädslan för spöken fick den tidiga människan att motstå alla försök att ta ifrån henne hennes älsklingsamulett, då denna egendom värderades högre än nödvändighetsartiklar.	69:9.10 (781.4) The ornamental type of personal effects originated in the wearing of charms. Vanity plus ghost fear led early man to resist all attempts to relieve him of his favorite charms, such property being valued above necessities.
69:9.11 (781.5) Sovplatsen var en av människans tidigaste tillgångar. Senare utdelades hemtomter av stammens hövding, som för gruppens del hade hand om all fast egendom. Snart gav en eldstad äganderätt; och ännu senare medförde en brunn rätten till marken i dess omgivning.	69:9.11 (781.5) Sleeping space was one of man’s earliest properties. Later, homesites were assigned by the tribal chiefs, who held all real estate in trust for the group. Presently a fire site conferred ownership; and still later, a well constituted title to the adjacent land.
69:9.12 (781.6) Vattenhål och brunnar hörde till de första privata tillgångarna. Hela fetischsystemet användes för att vakta vattenhål, brunnar, träd, grödor och honung. Sedan man hade förlorat tron på fetischer utvecklades lagar för att skydda privata tillhörigheter. Viltlagar, som gällde rätten att jaga, fanns långt före marklagarna. Den röde mannen i Amerika förstod aldrig den enskilda äganderätten till marken; han kunde inte fatta den vita mannens sätt att se på saken.	69:9.12 (781.6) Water holes and wells were among the first private possessions. The whole fetish practice was utilized to guard water holes, wells, trees, crops, and honey. Following the loss of faith in the fetish, laws were evolved to protect private belongings. But game laws, the right to hunt, long preceded land laws. The American red man never understood private ownership of land; he could not comprehend the white man’s view.
69:9.13 (781.7) Privat egendom utmärktes tidigt med familjens insignier, och detta är det forntida upphovet till släktvapen. Fastigheter kunde också sättas att vaktas av andar. Prästerna kunde ”helga” ett jordstycke, och det vilade då under beskydd av de magiska tabun som det hade belagts med. Ägarna till jorden sades ha ett ”prästbevis”. Hebréerna hade stor respekt för dessa råmärken mellan familjerna: ”Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke”. Dessa stenrösen bar prästens initialer. Även träd som utmärktes med initialer blev privat egendom.	69:9.13 (781.7) Private property was early marked by family insignia, and this is the early origin of family crests. Real estate could also be put under the watchcare of spirits. The priests would “consecrate” a piece of land, and it would then rest under the protection of the magic taboos erected thereon. Owners thereof were said to have a “priest’s title.” The Hebrews had great respect for these family landmarks: “Cursed be he who removes his neighbor’s landmark.” These stone markers bore the priest’s initials. Even trees, when initialed, became private property.
69:9.14 (782.1) Under de första tiderna var endast grödan privat, men flera skördar i följd gav besittningsrätt; jordbruket var sålunda ursprunget till det privata jordägandet. Enskilda individer fick först besittningsrätt endast för livstiden; efter döden återgick marken till stammen. Det allra första jordägande som stammarna beviljade enskilda individer var för gravar — familjegravgårdar. Under senare tider tillhörde marken dem som inhägnade den. Städerna reserverade alltid vissa landområden till allmän betesmark och att användas i händelse av belägring; dessa ”allmänningar” representerar en kvarleva av den tidigare formen av kollektivt ägande.	69:9.14 (782.1) In early days only the crops were private, but successive crops conferred title; agriculture was thus the genesis of the private ownership of land. Individuals were first given only a life tenureship; at death land reverted to the tribe. The very first land titles granted by tribes to individuals were graves—family burying grounds. In later times land belonged to those who fenced it. But the cities always reserved certain lands for public pasturage and for use in case of siege; these “commons” represent the survival of the earlier form of collective ownership.
69:9.15 (782.2) Till slut förlänade staten enskilda individer jordegendom, men förbehöll sig beskattningsrätten. Då jordägarna på detta sätt hade fått sin äganderätt säkrad kunde de uppbära arrenden, och marken blev en inkomstkälla — kapital. Till sist blev marken en verklig handelsvara som kunde säljas eller annars överföras, intecknas och bli föremål för exekutivauktion.	69:9.15 (782.2) Eventually the state assigned property to the individual, reserving the right of taxation. Having made secure their titles, landlords could collect rents, and land became a source of income—capital. Finally land became truly negotiable, with sales, transfers, mortgages, and foreclosures.
69:9.16 (782.3) Privat äganderätt medförde större frihet och ökad stabilitet, men samhället gav sin tillåtelse till privat jordägande först sedan den gemensamma kontrollen och ledningen hade misslyckats, och det ledde snart till en följd av slavar, livegna och jordlösa klasser. Förbättrad maskinell utrustning håller så småningom på att frigöra människorna från trälandets slit och släp.	69:9.16 (782.3) Private ownership brought increased liberty and enhanced stability; but private ownership of land was given social sanction only after communal control and direction had failed, and it was soon followed by a succession of slaves, serfs, and landless classes. But improved machinery is gradually setting men free from slavish toil.
69:9.17 (782.4) Rätten till egendom är inte absolut; den är enbart samhällelig. Men hela administrationssystemet, lagen, ordningen, de medborgerliga rättigheterna, fri- och rättigheterna i samhället, konventionerna, freden och lyckan, så som de nutida folken kommer i åtnjutande av dem, har vuxit upp kring den privata äganderätten till egendom.	69:9.17 (782.4) The right to property is not absolute; it is purely social. But all government, law, order, civil rights, social liberties, conventions, peace, and happiness, as they are enjoyed by modern peoples, have grown up around the private ownership of property.
69:9.18 (782.5) Den nuvarande samhällsordningen är inte nödvändigtvis den rätta — inte gudomlig eller helig — men människosläktet gör väl i att ta tid på sig med att göra förändringar. Det som ni har är vida bättre än något system som var bekant för era förfäder. När ni ändrar på samhällsordningen, försäkra er då om att ni byter till det bättre. Låt er inte övertalas att experimentera med de formler som era förfäder övergav. Gå framåt, inte bakåt! Låt utvecklingen framskrida! Tag inte ett steg bakåt.	69:9.18 (782.5) The present social order is not necessarily right—not divine or sacred—but mankind will do well to move slowly in making changes. That which you have is vastly better than any system known to your ancestors. Make certain that when you change the social order you change for the better. Do not be persuaded to experiment with the discarded formulas of your forefathers. Go forward, not backward! Let evolution proceed! Do not take a backward step.
69:9.19 (782.6) [Framfört av en Melkisedek i Nebadon.]	69:9.19 (782.6) [Presented by a Melchizedek of Nebadon.]